Hur raderar man något som betytt så mycket?

Det är med tungt hjärta jag läser igenom gamla blogginlägg. 
Det gör lite ont när jag ser vem jag var för lite mer än ett halvår sen. 
Det är med tungt hjärta jag ser bilderna, lyckan och sorgen.
 Det är det att jag håller andan för ångesten när han skriver att han inte får bo kvar i mitt hjärta längre. 
Att jag med all kraft ska sparka ut honom därifrån. 
Hur raderar man något som betytt så mycket? Han säger att jag inte får jämföra när han vet att det är det enda jag gör. Han säger att jag ska vara lycklig nu. 
Nu är det så dags. Det är nu man ska börja om på nytt. 
En sista bekräftelse på att vi inte finns längre. Men jag vet att det var på riktigt.
 Jag vet att lyckan jag kände och tårarna jag fällde var ett bevis på att jag i alla fall har levt.

Allt var inte en illusion, men även verkligheten går vidare tillslut.