Att släppa taget och gå vidare.

 

Detta är en text till dom som har brutit upp med någon som dom älskat innerligt.

En spark i baken till alla som behöver det.

Några ord för att få er att öppna ögonen och se allt som väntar.

 

Det farliga med att ge någon allt är att när personen går,

känns det inte bara som att ert förhållande är över, utan det känns som att du är över också.

Ingenting är roligt, maten blir en grå sörja, sängen känns way too stor.

Hans saker ligger utspridda i hela huset, hans tröja som tidigare doftade trygghet,

börjar så smått övergå till att lukta dina kläder istället.

Lars Winnerbäck biljetter gömda under sängen som du fick av honom i födelsedagspresent,

eller det där halsbandet som du var så övertygad om att du rensat bort,

kommer förmodligen jaga dig tills du ger upp.

 

Och om du inte redan har fallit ihop och nästintill dött på badrumsgolvet,

är det hög tid att göra det nu. Gråt, skrik och önska att du aldrig hade träffat honom.

Fuck att det känns bättre efteråt, för det kommer det inte göra.

Det kommer kännas för jävligt, och du kommer förmodligen vilja spy.

Men om du har gjort detta, så har du också tillåtit dig själv att känna.

Och det är ett måste när man går igenom något sånt här.

Sov, vila ut och morgonen därpå kommer det inte kännas okej,

men det kommer kännas lite bättre.

För du vet att du nästan dog, men överlevde.

Ibland behöver man sådana kvällar, men låt det inte bli en vana.

 

DET FINNS FLER!

Han eller hon är inte ditt livskärlek.

Det är omöjligt att veta det när du nästan är 18 år gammal och har hela livet framför dig.

Det finns ingen som vet vad som kommer hända imorgon.

Jag är medveten om att det låter jävligt klyschigt, men det är faktiskt också sant.

För inte trodde du att den där random personen som du snackat med på fb ett tag,

skulle sluta som din allra bästa vän, andra halva och din person?

Nej, just det. Och därför vet du inte heller hur nästa person som du stöter ihop med kommer sluta.

 

Gör misstag. Seriöst. Ligg med vem fan du vill. Hångla upp någon alldeles för gammal kille på den där festen eller varför inte inne på krogen på dansgolvet.

Gör saker som får dig att sluta tänka på honom.

Jag vet att han finns i ditt bakhuvud, jag vet att han spökar med dina tankar.

Tillåt honom inte det. Ingen vinner på att du sätter krokbent för dig själv.

 

Det finns en anledning till att det tog slut.

Oftast handlar det nog inte om att du ogillade hans frisyr som gjorde att förhållandet gick i kras.

Oftast är det så mycket mer och även under en längre period.

Det är lätt att bli idyllisk, att bara tänka på dom bra sakerna, att bara minnas det.

Men gå inte i fällan bara för att du saknar den delen som var bra.

Om ni valde att göra slut så var förmodligen den delen som INTE var bra, större.

Kom ihåg det.

 

Ta dig samman kvinna! Det är inte hela världen om EN kille krossar ditt hjärta när så många andra där ute

bara väntar på sin chans om att få vårda det, älska det och ta hand om det som om det vore deras eget.

Du hade ett liv innan du träffade honom, du kommer ha ett liv efter med.

Och om han inte jagar dig, är det inte värt att jaga honom.

Fråga dig själv VAD det är du jagar. Är det honom, eller är det bara den rollen som han spelade?

Fråga även dig själv om det är omöjligt att hans roll, kan fyllas av någon annan?

Någon som faktiskt vill kämpa, älska och ta över hans plats.

Om du svarar att det inte finns någon annan så behöver du få ett lätt slag med en tidning på huvudet.

För det finns andra.

 

Till sist.

Låt det kännas.

Tillåt dig själv att vara sårad, trasig och helt jävla förstörd.

För något sådant här, förstör dig. För det är jobbigt. Det är helt jävla omänskligt svårt!

Ingen kräver att du ska vara lycklig och sugen på att träffa andra killar

efter att du har gjort slut med någon som du älskade över allt annat.

Det är bara du som sätter gränser, så lyssna på dig själv.
Och det är okej att må illa när du ser honom kyssa en annan tjej.

Träng bort alla tankar som

"Jag är inte lika vacker. Inte lika smal. Inte lika fin, inte lika bra. I stort sätt så är jag helt värdelös jämfört med henne."

För det är du inte. Du är värdefull och toppen precis så som DU är!

Om han kysser en annan tjej istället för att kyssa dig, fine.

För då är det faktiskt bara hans förlust.

 

Så gå ut, ta stöd av dina vänner. Gör saker som du älskar.

Välj peppmusik framför deppmusik.

Och kom igen tjejen!

Du är värd så mycket mer.

.-

Men att komma under någon

hjälpte mig inte ett skit att komma över dig.

Nyckeln till kärlek



Jag förstår mig verkligen inte på folk som hoppar från förhållande till förhållande. 
När det ena tar slut är det ett nytt veckan efter? (Det är inte ens roligt att "gilla" eran relation på Facebook längre.) 
Nej, det förstår jag mig verkligen inte på. 
Klarar ni inte av att vara ensamma?
Är ni rädda för er själva? 
Eller är ni rädda för vad som väntar när man är ensam?  

Jag förstår verkligen inte? 
Jag tror, Att efter ett förhållande, att  det är nyttigt och till och med bra att vara ensam ett tag. 
Ensam några månader, hitta tillbaka till sitt riktiga jag och ta fram de bästa sidorna hos sig själv igen.
Men framför allt börja älska sig själv.


Under mitt år som singel har jag gått igenom mycket. Jag har ältat och ältat och ältat och samtidigt försökt komma på varför det aldrig fungerade.
Varför slutade vi kämpa?


Jag började träna, träna otroligt mycket, sen fick jag "matspöken" i mitt huvud som jag börjat kalla dem. De finns fortfarande där ibland, men jag kämpar på med dem.
Jag fick hjälp, och istället tappade jag motivationen till träningen. (Men jag kämpar på med det med...)
Jag blev bättre, hade mindre ångest och träningen är nu njutbar igen.(även fast motivationen inte alltid finns där,men när jag tränar, då är det ingen som kan ta mitt leende ifrån mig.)
Jag har börjat älska mig själv för den jag är. Jag tror det utstrålar sig väldigt mycket, jag är gladare och öppnare som person, släpper lättare in människor i mitt liv. 
Visst vi alla har svackor och dem kommer vi aldrig undan.


Men jag tror att nyckeln i det hela är att vi måste älska oss själva först. 

Innan vi låter någon annan älska oss.