Paris
"Paris", sa han och pausade trots upprymdheten.
"Det finns en bro där", fortsatte han.
"Fullt med hänglås på, folk åker dit från hela världen bara för att sätta låsen vid bron och slänga nyckeln i vattnet."
Jag kollade på honom så som jag brukade göra när han tog min frukost ifrån mig, även när jag inte var färdig.
En slags besvikelse över att jag inte förstod vad fan han höll på med.
"Jaha? Varför de då?" svarade jag lite halvt frånvarande.
Han tystnade, gjorde det där ansiktsuttrycket som han brukade göra
när han hade suttit i två timmar och förklarat ett (enligt honom) enkelt mattetal för mig,
men trots hans engagemang, förstod jag liksom inte riktigt.
"Man kan säga att man låser sin kärlek. Om man slänger nyckeln så är den slängd liksom.
Förstår du?" Han pausade igen och kollade in i mina ögon med sitt halva leende.
"Vi borde åka dit Anna, det hade varit stort."
Men vi blev aldrig större än tanken av att vara stora
Ååh vad jag skulle ha viljat vara på bråvalla också. Ser sjukt kul ut!