-
Det finns saker som är svåra att prata om.
Saker som man helst bara vill glömma.
Den där killen som fick dig att älska dig bara så att han kunde lämna dig.
Eller det där svinet som du gav ditt hjärta till bara för att han ville ta på din kropp,
kunna skryta om att du stod med på hans lista, du blev en trofé.
Eller den din bästa vän, din syster som ni kallade varandra.
Hon som lämnade dig ensammast i världen, utan kärlek och utan någon förståelse.
Hon bara gick och kvar fanns bara spillror av allt det som aldrig fanns.
Det kan handla om små saker.
Så små att dom egentligen inte räknas som problem alls.
Men ändå så känner du dom, ändå så gör dom så jävla ont.
Så man klagar på huvudvärk säger "Jag är bara trött".
Går till skolan som vanligt och längst bak i bussen på vägen hem till det du kallar ditt,
faller alla tårar som du burit på så tappert.
Och trots att det bara är vatten, gör det så fruktansvärt ont att gråta.
Jag ville aldrig sluta här.
Sittandes ensam tillsammans med ingen.
Jag vill aldrig såra dig, ärligt talat vet jag inte ens hur jag lyckas.
I slutet så lämnar alla mig, om jag inte lämnar dom först.
Och kärlek blev bara en dröm som aldrig uppfanns.
Tårar blev din vardag tillsammans med pappas sömntabletter.
Det finns saker som är svåra att prata om.
Hela mitt liv är en sådan sak.