And i have two homes.
Där slog hemlängtan till från ingenstans. Och det är inte den hemlängtan som innefattar att jag saknar hemma och landet. Utan alla nära och kära som befinner sig hemma. Och jag vet att det är en del av att befinna sig här jag är. Det är bara att jag blir besviken över att inte känna mig som mitt vanliga jag, den glada, Anna som skrattar varje ögonblick som är möjligt. Utan känna hur gråten sitter i halsen när dagen är över. För jag vill inte det. Men jag vet att det kommer gå över, vilket gör det lättare. Och min värdmamma är verkligen förstående och hjälpsam, vilket får mig att känna att det är okej att sakna.
Idag har det varit en lång dag, jag började en timma tidigare än vanligt pga att vi behövde vara ute ur huset idag redan klockan 8.00 då de skulle göra en hem inspektion. Barnen var tjuriga, min värdmamma var väldigt stressad men vi tog oss igenom morgonen. Därefter var jag tvungen att vara ute ur huset i 3 timmar, inga problem med det egentligen MEN jag behövde ha hunden, med spöregn ute var man inte precis taggad på att vara ute, men vi trotsade regnet och tog en 1,5 timmes promenad, Och ja jag fick dra hunden hem för han var så trött...
Sedan åkte vi till posten där jag postade lite kort osv, åkte och köpte en kaffe och lyssnade på mina podcasts.
Kom sedan hem och tog en varm dusch och har pysslat lite inför morsdag.
Nu är det snart dags att börja jobba igen och hämta barnen vid bussen.
Kram!
En blöt hundpromenad.
